Viktor Rydbergsgatan Jönköping

Gatan har fått sitt namn efter Viktor Rydberg. I området finns fler gator namnsatta efter kända svenska män, till exempel Swedenborg och Carl Thunberg. Efter Viktor Rydberg, 1828-1895, författare. Viktor Rydberg föddes i Jönköping på det gamla slottsområdet. Föräldrar var slotts- och fångvaktmästaren Johan Rydberg och Hedvig Duker, till yrket barnmorska. Viktor Rydbergs mor och yngsta syster avled under sommaren 1834, då koleraepidemin härjade i Jönköping. Viktor var då endast drygt 5 år. Minnet av modern följde Viktor Rydberg genom livet och både i diktningen och i brev återkommer han ofta till henne.   Med moderns död blev det Rydbergska hemmet upplöst. Fadern sörjde förtvivlat och detta ledde till att han förlorade sin tjänst och blev intagen på en invalidinrättning för underofficerare i Ulriksdahl, där han avled 1854, 67 år gammal. Viktor och två av hans systrar blev genom fattigvården utackorderade på olika håll i staden. Viktor gick i skola, bl. a. i Jönköpings lärdoms- och apologistskola (numera Kristinagården) där han började 1838 och varifrån han gick vidare till Växjö gymnasium 1845. Efter två års studier i Växjö var han tvungen att avbryta p. g. a. fattigdom. Han blev medarbetare i tidningen Jönköpingsbladet 1847-51 och fortsatte studera 1851-52 i Lund där han tog studenten som privatist.   År 1855 bosatte sig Rydberg i Göteborg och fick anställning på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han arbetade i två årtionden, främst som utrikesredaktör. I tidningen publicerades 1856 som följetong De vandrande djäknarne, en folklivsskildring. 1857 kom, också som följetong, Fribytaren på Östersjön, en historisk roman. Samma år gav han ut den medeltidsromantiska romanen Singoalla. Den siste Athenaren kom 1859 och skildrar brytningen mellan antikens kultur och den unga kristendomen, även den publicerades först som följetong. Nu började han ägna sig åt religionshistorisk forskning, gav ut Bibelns lära om Kristus, 1862 och blev invecklad i en uppseendeväckande teologisk debatt. Han avvisade treenighetsläran och förnekade Kristi gudom. Rydberg förespråkade religionsfrihet och att kyrkan skulle skiljas från staten. Han tog också flitig del i den rörelse som avsåg att ansa och vårda det svenska språket.   1870-72 var Viktor Rydberg riksdagsledamot, andra kammaren. År 1877 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. Till universitetets 400-års jubileum, vid vilket han promoverades, skrev han den kända Kantaten. Han invaldes 1877 i Svenska Akademien. År 1879 gifte sig Viktor Rydberg med Susan Emilia Hasselblad. 1884 blev han professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Viktor Rydberg gav 1882 ut samlingen Dikter. I den finns Rydbergs nu kanske mest lästa verk Tomten. 1891 kom en andra samling Dikter, där Den nya Grottesången ingår, ett våldsamt angrepp på industrialismen. 1891 gav Rydberg ut romanen Vapensmeden med motiv från barndomsstaden Jönköping men i förlagd till reformationstiden. I den Vapensmeden finns texten till sången "Gläns över sjö och strand", som egentligen heter Betlehems stjärna.   Viktor Rydberg dog 1895 i sin villa Ekeliden i Djursholm och gravsattes på Östra kyrkogården i Göteborg. Där invigdes år 1900, på årsdagen av hans död, ett ståtligt mausoléum.   Se även texten om Mäster Gudmunds park/väg!

Se alla gatunamn i Jönköping